fkalfa

Jag har varit exakt här förut.
För ett år sen gick jag förbi samma skolgård, med samma känsla i magen. Med samma gråt i bröstet. För ett år sen var jag där jag är nu, inget har förändrats fast allt har det. Måste byta umgänge, måste byta krets, måste byta jobb. Tycker inte om någon och fastän det kanske är ologiskt så vill jag inte mer, jag ger upp. Jag tar det lilla jag har kvar och alla kan göra sitt. Den enda skillnaden nu är att jag har nästan ingenstans att fly, annars är detta bara en repris av något som redan hänt.