Innan jag träffade dig, tyckte jag att ett år var en evighet. Jag brukade stirra med stora ögon på de som sa att de var tillsammans så länge och jag frågade mig alltid hur man orkade, om man inte tröttnade.
 
Nu är det ett år sen du presenterade mig som din flickvän till dina vänner för första gången. Det har inte varit svårt att orka och just nu känns det som att jag aldrig kommer tröttna, för jag har aldrig tråkigt med dig - du är min bästa vän. Du är den jag delar goda och dåliga nyheter med, den jag kommer till med min oro för framtiden och den som rättar mina tentor innan inlämning. Jag behöver aldrig tvivla på var jag har dig, jag behöver aldrig vara orolig för var du är och jag vet att jag alltid kan lita på dig. Jag hade tur som träffade dig.
 
Jag hade tur som träffade dig men det betyder inte att det har varit perfekt. Även vi har bråkat, tjafsat och irriterat oss på varandra ( typ som när du smaskar på bion, vill bara att du ska dö då) men jag vill inte ha perfektion - jag vill ha dig, och ditt smaskande, precis som du är.
 
Innan jag träffade dig tyckte jag att ett år var en evighet. Nu vet jag bättre. Nu vet jag att ett år kan vara över på en blinkning och allt jag hoppas på är att vi har flera år tillsammans.
 

Kommentera

Publiceras ej