Det är jag och Voldemort nu. Ba hänger i någon mörk lokal fylld med hat. Blev orolig pga alla blåmärken och små sår jag har och frågade Voldemort om han trodde det kunde va cancer? Hans ögon blev som små springor fyllda med hat och han viskade " Jag hoppas det." Han är inte lätt att umgås med Voldemort men ibland har jag inte så mycket till val. Då står jag ut med honom tills han säger att han måste hem och värma sin gorbys pirog för han är hungrig och hans mamma bryr sig inte så mycket om honom så hon lagar aldrig mat. Hon fyller bara frysen med gorbys och sen så får det va så. Och så kan det också va.
 
Har dessutom stått emot 10 impulser att köpa godis idag fast voldemort tvingade mig att ge efter 20 andra impulser som sa åt mig att äta onyttigt. Sånt är livet.

Kommentera

Publiceras ej